Emma skriver av sig

Vet inte om man kan kalla det ett problem eller en dålig sida. Men jag är väldigt långsint men bara när det handlar om att någon totalt tappat mitt förtronde.  En annan sak är om någon dabbar sig, är lite småfeg, är lite självvisk , gör osakliga utfall för de är upprörda då är det glömt på nolltid. Om någon däremot får mitt förtroende och sedan sviker det, då är det enda som kan få mig att förlåta att man reser sig upp och säger " jag gjorde fel" och sedan börjar jobba på det. Med tanke på att jag har väldigt lätt och se när någon menar allvar så har det hänt en del gånger att jag inte har tagit emot en ursäkt just för att jag vet att personen i frågan inte menar det, utan bara säger det för att sedan kunna gå vidare.


Något jag verkligen hatar är när man får en ursäkt på ett sms, hur dum får man vara?. Hur feg får man vara?, ja jag anser att man är feg när man inte kan prata öga mot öga. Detta hände mig och det var inte alls så länge sen, jag fick en ursäkt genom ett sms, ett JÄVLA ruttet sms. Ja jag är fortfarande arg av hela grejen och anser att man inte är mogen om man gör en såndan korkad grej. Är det verkligen så farligt och prata ut om saker och ting? för en del verkar det svårt men va fan? .






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0