det sitter kvar som en dålig reklam

Det finns så mycket som jag vill säga till en del människor, men jag är rädd så otrolig rädd. Jag har mina orsaker till det också, det har hänt flera gånger att jag har öppnat mig för någon och det slutar med en smäll på käften och ett tack och hej. Och där står man då , man känner sig liten, man känner en ilska och osäkerhet . Jag har ett par riktigt nära vänner, men jag har svårt att öpnna mig för nya människor. personerna i frågan kan visa en jätte bra sida, men jag är rädd, jag väntar ett tag innan jag öppnar mig , folk kan uppfatta mig som tyst och blyg, mina vänner vet att detta är långt i från jag.


Bland alla kalla vindar kommer värme, det är ganska svårt att beskriva så jag håller min käft tyst för att skydda mig själv.

Jag saknar sommaren, fast min sommar bara var jobb så har detta varit en underbar sommar, att ha ett jobb ger mig en trygghet, nu går jag i skolan och läser det jag tycker är intressant, och sen har jag mitt jobb dock kommer jag inte kunna jobba lika mycket nu när jag går i skolan  och sen har jag  mina vänner ni som alltid finns där


Jag tänker inte skriva som en liten flicka att jag saknar närhet, men det gör jag , jag saknar närhet en djup famn där jag kan krypa ner i och känna att någon finns där. jag har vänner, en bra familj men jag saknar den där närheten som vi alla behöver. Det finns ingen människa som klarar av att vara utan närhet, vi alla behöver närhet en famn att krypa intill , söta ord som viskas , ett skämt hit och dit ja det är det vi alla behöver. Bara den där äkta varma kramen saknar jag jag älskar att kramas, en äka varm kram det får mig glad.




veckan går snabbt, blir bara skolan resten av veckan men som jag sa tycker jag det är kul. jag ska ju som sagt plugga saker jag tycker är intressanta. På min student kom jag på att jag hade gått fel linje , men jag är inte den enda i denna värld som har gjort fel val när det gäller gymnasiet. Jag menar när man är 16 år och ska välja gymnasiet är det många frågor som snurrar runt , när man är 16 år vet man ingeting om vilken väg man ska ta. Där stod jag på trappan med mössan på sne och skrek jag har tagit studenten min inuti min skalle slog det mig att jag hade gått fel linje. Men jag är ändå glad att jag gick den utbilningen alltid bra med flera utbildningar i väskan


Trost att jag kom fram till att jag hade gått fel, får jag en ny chans nu, nu får jag läsa det jag har viljat göra sen jag tog studenten. Det kommer bli hårda tag, men vill man något kan man komma hur långt som helst


kom på en sak jag ljög om att det bara blir skolan resten av veckan, jag ska ju jobba på lördag :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0