Fan, fan , fan

Allvarligt talat jag blir rädd för mig själv jag är som en levande bomb som exploderar när som helst. Jag har hemska tankar som jag inte vill dela med mig till någon. Det är så lätt att skriva att man ska skärpa till sig och må bra, ja det är så lätt att skriva men så jävla svårt att följa. Jag ska erkänna att när jag kom hem från mamma har jag förlorat många tårar. Ja för tro det eller ej men jag kan gråta, men det är inget jag pratar högt om. Jag vet att jag inte är smart när jag tar alkoholen till hjälp för att bli glad det är det värsta man kan göra. Och jag är trött på att hoppas att inte mina monster besöker mig ännu en natt. Och klockan är mycket och jag borde ha gått och lagt mig för länge sen, men ska jag vara ärlig så vågar jag inte gå och lägga mig, finns två orsaker, för det första är jag rädd att jag bara kommer ligga där och tänka tankar som jag inte vill tänka, och den andra orsaken är att jag är rädd för att drömma hemska saker, och vakna upp med hjärtat i halsen så nej tack . Men nu är jag trött så nu ska jag allt gå och lägga mig . Men sitter fast här vid datorn och den underbara musiken, utan musik hade jag nog gått under för ett x antal år sen. Ni kallar mig galen, jag kallar er tråkiga!!!!!!!





Och jag ska jobba ett långt pass i morgon från 08.15 till 18.00 jag vet att det kommer gå bra och jag hoppas de kommer gå fort också. Så att jag sedan kan gå hem och läsa min nya bok för då kopplar jag av som mest. En bra bok får mig att komma in i en egen värld .

Det finns saker jag saknar, men jag vet att i slutet förstör jag allt, på grund av min rädsla. Jag borde lära mig att alla faktiskt inte vill mig illa.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0