Torsdag

Har som sagt varit ledig i två dagar, jag har inte gjort så mycket har i stort sätt bara sovit ruset av mig. Jag om någon behöver det med tanke på att jag sover alldeles för lite och går upp tidigt när jag jobbar. Att jag aldrig lär mig att komma i säng i tid? lär heller inte bli lättare nu när det är ljusare ute på kvällarna.

Och må ni tro att jag LÄNGTAR till min semester. Fast det bara är en vecka så ska jag verkligen njuta som aldrig förut. Nästa sommar hoppas jag på att kunna få ta ut fyra veckor ;) vem vet kanske finns en sådan möjlighet.

Är även glad över att min chef har satt mig på fasta helger, för då vet jag när jag verkligen är ledig. Man behöver inte gå och oroa sig för att bli inringd. För jag menar är man hemma och är ledig , man kanske har planerat något ja då är det faktiskt inte så roligt och bli inringd.

Det är sjukt vad tiden går snabbt, har varit på Ståthållaren sen 2009 jag trivs men ibland kommer dagar då man inte alls har lust. Men sådana dagar har väl alla, man kan väl inte alltid tycka sitt jobb är roligt.


Och på tal om jobb, när jag tänker efter så har jag ju det bästa jobbet nu. Innan jag fick detta jobbet testatde jag mig på det här med säljare. Det är nog det värsta jag har varit med om, på första mötet sa den ena chefen där att man helt enkelt skulle ljuga för kunderna. Det gick heller inte så bra för mig med tanke på att jag skulle ringa runt och lura på folk en massa tandborstar . Visst fick jag en del sålt men för det mesta fick man en lur i örat, ja jösses man ska väl testa på mycket innan man hittar det man verkligen vill jobba med.

För er som inte vet så jobbar jag på ett privatdemensboende här i kalmar, ett jobb som ger mycket glädje och så vidare. Men även ett jobb som är tungt och tar mycket på krafterna ibland lite för mycket av krafterna.

När jag tog studenten 2007 så fick jag jobb på ett demensboende då i Borgholm och inom kommunen. Redan första dagen kände jag att detta skulle jag vilja jobba med. Detta jobbet var som sagt bara över sommaren och visst vart man ledsen när man hade sin sista dag. Men efter en tid fick jag jobb på soldalen ett annat demensboende som ligger i köpingsvik, där trivdes jag också. Det var bara en i personalen som jag dock inte gillade för fem öre. Men som sagt man kan inte tycka om alla, det är totalt omöjligt.

Fast helt ärligt nu har jag den bästa arbetsplatsen, visst att det kan vara tufft och kämpigt .  Ja ibland har man till och med en tanke på att plugga vidare till något annat. Fast det kommer jag nog göra framöver fast just nu har jag ingen kraft och jag är nog inte redo för det heller när jag tänker efter.


Nu är kaffet färdigt, blir en kaffe på altan, ja vädret är inte så roligt. Men det är just själva känslan !


Jag älskar dig bästis!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0