feelthefear

Nästa månad fyller jag 24 år, den 14 juni blir jag 24 år. Jag ska vara ärlig jag är nojjig och må ni tycka att jag är larvig men kan liksom inte hjälpa att jag har den känslan. Redan när jag skulle fylla 15 var jag väldigt nojjig och jag minns då hur min syster och mamma tyckte jag var barnslig. Vilket dom även tycker nu, men det känns som att jag liksom inte hinner med själv. Ja jag vet jag har hela livet framför mig, den rätta killen kommer jag och träffa och sen kommer allt när det är dags.


Ibland blir jag så trött på min vardag (missförstå mig inte) och med tanke på att jag är dålig på att förklara så kanske jag ska låta bli?! nej jag ska försöka. Eller nej vi hoppar det.


Nåväl dags att sova snart, upp vid halv sju och ska befinna mig på jobbet vid 8 och går av mitt pass vid 15.45. Sen hem till mamma och äta middag . Umgås med mamma och börje på fredagkvällen kan inte bli så mycket bättre. På lördag blir det utgång :-) rockfestival som jag längtar. Hoppas jag inte blir besviken bara :/ att det är så bra som jag tror det kommer att vara.