Om tanknar och så vidare
Sitter och tänker på olika jobb jag har haft genom livet
Speciellt den gången jag testade på det här med säljare förstår inte hur jag kunde med tanke på att jag själv blir galen när någon ringer och vill sälja massa onödiga saker som t ex rakhyvlar och strumpor. I alla fall på ett ställe jag var skulle jag sälja tandborstar det gick väl rätt bra fick några sålda och det kändes bra, tills jag såg vad företaget gjorde mot sina kunder, dom lurade dom och man fick manus på vad man skulle göra och säga. Så jag slutade där sedan började jag på ett annat företag där man skulle hjälpa olika företag med att sälja bredband det gick dom inte lika bra, ensam tjej med massa killar som kunde sin sak. Där satt man som ett frågetecken och kunde inte ett skit. Mindre roligit var ju när folk ringde och skällde ut en för att deras bredband inte funkade som det skulle, och jag var ju inte mycket till hjälp.
Innan dessa jobb hade jag jobbat inom vården på sjukhuser både på boende och en vårdcentral, sen fick jag jobbet på ståthållaren där jag är kvar än idag. Började i juni 2009 och jag trivs, ja jag är som vilken person som helst en del dagar känns jobbet extra jobbigt och andra rullar det på som bara den.
Jag ska vara glad som har ett jobb fast inkomst i dessa svårar tider och det är jag. Men som alla andra så kan en del dagar på jobbet vara tungare än andra dagar. Men jag trivs och dessutom har jag ettt jobb där jag utvecklas som människa. Det här med att hjälpa personer i sin vardag är något som får mig att må bra.
Speciellt den gången jag testade på det här med säljare förstår inte hur jag kunde med tanke på att jag själv blir galen när någon ringer och vill sälja massa onödiga saker som t ex rakhyvlar och strumpor. I alla fall på ett ställe jag var skulle jag sälja tandborstar det gick väl rätt bra fick några sålda och det kändes bra, tills jag såg vad företaget gjorde mot sina kunder, dom lurade dom och man fick manus på vad man skulle göra och säga. Så jag slutade där sedan började jag på ett annat företag där man skulle hjälpa olika företag med att sälja bredband det gick dom inte lika bra, ensam tjej med massa killar som kunde sin sak. Där satt man som ett frågetecken och kunde inte ett skit. Mindre roligit var ju när folk ringde och skällde ut en för att deras bredband inte funkade som det skulle, och jag var ju inte mycket till hjälp.
Innan dessa jobb hade jag jobbat inom vården på sjukhuser både på boende och en vårdcentral, sen fick jag jobbet på ståthållaren där jag är kvar än idag. Började i juni 2009 och jag trivs, ja jag är som vilken person som helst en del dagar känns jobbet extra jobbigt och andra rullar det på som bara den.
Jag ska vara glad som har ett jobb fast inkomst i dessa svårar tider och det är jag. Men som alla andra så kan en del dagar på jobbet vara tungare än andra dagar. Men jag trivs och dessutom har jag ettt jobb där jag utvecklas som människa. Det här med att hjälpa personer i sin vardag är något som får mig att må bra.
Kommentarer
Trackback
